Historik

-Bergsmansbygden


Hembygdsföreningen

Vika-Hosjö Hembygdsförening

Vika-Hosjö hembygdsförening bildades den 30/8 1925, på en hembygdsfest som hölls på Gramsängs Udd i Vika. Det hölls inget sammanträde och skrevs heller inget protokoll, men en "Anteckningslista för medlemskap i Vika och Hosjö Hembygdsförening" lades fram och samlade inte mindre än 205 namnunderskrifter.

Föreningens allra första sammanträde hölls den fjärde september 1925 hos hemmansägare Karl Eriksson i Fernviken, som också blev föreningens förste ordförande. Bland de närvarande vid mötet var både länsskogvaktare Sven Larsson, Strand; landsfiskal Karl Stål, Hosjö; kyrkoherde Axel Garfvé, Kyrkbyn och kommunfullmäktiges ordförande Karl Sahlin, Hosjö.

Stiernhielms minnessten Redan nu började man diskutera uppförandet av ett Stiernhielmsmonument. Med hjälp av lotterier, teckningslistor och "tiggarbrev" fick man till slut ihop tillräckligt med pengar för att kunna slutföra projektet. 1928 hade man köpt tomten där Georg Stiernhielm anses ha fötts, och transporterat dit ett lämpligt block från Vika. Blocket vägde över tio ton och flyttades med hjälp av två traktorer, en vägskrapa, hästar, spel och mänsklig muskelstyrka. Avtäckningen av Stiernhielmsstenen ägde rum den sjunde oktober 1928 (två månader för sent för 330-årsminnet av Stiernhielms födelse).

Nästa större händelse i föreningens historia var övertagandet av Gamla Staberg. Den 20/11 1930 skrev disponent William Nisser vid J.H. Munktells Pappersbruk AB Grycksbo under gåvobrevet, och gården bytte ägare.

Gamla Staberg Nu följde ett sjutton år långt stillestånd i föreningens verksamhet, medan Stabergs framtid diskuterades i det oändliga utan att något hände. Man föreslog att gården skulle skänkas bort, rivas eller flyttas. Vissa ansåg att trädgården i stället skulle röjas fram och att man skulle göra en festplats av själva gården. 1947 fick föreningen en ny ordförande: professor Karl-Ivar Hildeman. Han var en verklig eldsjäl, och nu började det hända saker. Man beslöt att påbörja restaureringsarbetet i liten skala och att tigga ihop medel - ganska nödvändigt, eftersom föreningens hela kassa uppgick till 59 kronor! Genom donationer, lån och bidrag från många olika instanser fick man ekonomin att gå ihop. De två drivande krafterna bakom allt arbetet var Hildeman och Viktor Hedström, byggnadssnickare från Vika, som var ordförande 1950-1971.

Med dessa pengar och genom mängder av både ideellt och avlönat arbete kunde projektet slutföras. Den sjätte september 1964 kunde Vika-Hosjö Hembygdsförenings hembygdsgård Gamla Staberg äntligen invigas. Publiken uppgick till omkring 400 personer. Med spelmanslaget i täten marscherade Vika Manskör och sockenklädda barn och äldre upp framför festdeltagarna. Landshövding Gösta Elfving förrättade sedan invigningen genom att klippa bandet framför gårdsplanen. Tillsammans med Viktor Hedström och Karl-Ivar Hildeman planterade han sedan en oxel på gårdsplanens centrum.

1965 blev Gamla Staberg byggnadsminnesförklarat. Detta gällde alltså byggnaderna och marken närmast runtomkring.

1966 hölls gökotta på Stabergs Klack på Folknykterhetens Dag, något som upprepats varje år ända till idag.

1968 hade föreningen röjt fram och märkt upp Knivstigen, den gamla vandringsleden som nu är en del av Dalkarlsvägen mellan Mora och Stockholm.

1969 företogs för första gången en utflykt till Stenkumlet vid Knivstigen på Annandag pingst. Det har sedan dess blivit en årligen återkommande tradition.

1972 talades för första gången om sillfesten. Den skulle hållas antingen i Nyhyttan eller hos Hedström. Redan året efter hölls den på Gamla Staberg, där den sedan avhållits varje höst.

Trädgården 1999 invigdes trädgården.

2000 firade föreningen 75 år.

2002 renoverades ladugården och 2003 öppnades caféet. Under en andra etapp byggdes köket ut till ett restaurangkök och logen byggdes om till filmsal och konferensrum. Läs om Gamla Stabergs restaurang och trädgårdscafé på www.gamlastaberg.se

Källa: Willy Olausson