Gamla Staberg

-Besökscentrum för bergsmanslandskapet


Bergsmansgården

BergsmansgårdenUnder 1600-talet då barocken var rådande stilideal inom konst och arkitektur inföll Falu Gruvas storhetstid. När Gamla Staberg uppfördes omkring år 1700 var det helt enligt barockens principer. Anläggningen är symmetriskt uppbyggd med huvudbyggnaden i centrum. Trädgården har ett långt perspektiv med markerad mittaxel från vilken linjer går ut och skapar ett rutmönster.

Vid norra änden av Gamla Stabergs gårdsområde finns en grop. Ingen har hittills lyckats förklara vad den kan ha använts till. Väggarna är uppmurade av vad som ser ut att vara slaggstenar av samma typ som de som finns på slagghögarna nere vid Trekanten.

Den mycket välbevarade gården består av ett antal faluröda timmerbyggnader från sekelskiftet 1700 och en restaurerad barockträdgård från 1700-talet. I trädgården finns fruktträdgård och köksodlingar anlagda enligt en 1700-tals plan. På grusade gångar mellan odlingarna kan man promenera och njuta av växtligheten och den rofyllda atmosfären.

Bergsmännen ägde andelar av Falu Koppargruva och drev bergsbruket. De hade rätt att delta i gruvbrytningen och att förädla malmen till koppar. När de uppförde sina gårdar, var det på platser där det fanns goda möjligheter att bedriva hyttverksamhet. Hyttorna var beroende av vattenkraft och Stabergs hyttor låg utefter Knivaån, som rinner ut i sjön Runn.

BergsmansgårdenPå Staberg får man en helhetsbild av hur miljön runt en bergsmansgård kunde se ut. Det är genom den välbevarade gårdsanläggningen, den prydliga trädgården och slagglandskapet vid Stabergs hamn, som man får en uppfattning om hur bergsmännen levde.

Byggnaden rustades upp på 1950- och 60-talen av Vika-Hosjö hembygdsförening och förklarades som byggnadsminne 1965. Barockträdgården restaurerades i slutet av 1990-talet genom samarbete mellan bl a Vika-Hosjö hembygdsförening, Länsarbetsnämnden, Byggutbildningen Star, Studiefrämjandet, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och ägarna till Nya Staberg.

Läs mer om bergsmansgårdens historia.

Källa: Länsstyrelsens broschyr "Gamla Staberg"
        Willy Olausson


EUV&auml:xtkraft Mål 3